Då jag nu gör mitt fjärde besök i Tokyo har jag hunnit se i princip alla givna turistmål. Därför tänkte jag idag göra mer udda saker, genom att åka ett varv på Yamanote Line och se vad jag hittar.

Yamanote Line är en av Tokyos viktigaste och mest nyttjade tunnelbanelinjer. På den åker dagligen cirka fem miljoner resenärer genom 30 stationer i en cirkel som tar en till huvudstadens alla populära områden.

Om du är turist, tappar bort dig och mobilen dör behöver du inte vara orolig. Hoppa på Yamanote Line så hamnar du nog på rätt!

På linjen som sköts av Japan Railways East hittar vi exempelvis:

  • Imponerande museum vid Uneo Station.
  • Nöje och nattliv vid Shinjuku Station.
  • Anime, manga och elektronik vid Akihabara Station.
  • Modehus och templet Meiji Jingu vid Harajuku Station.
  • Vackra och stora parken Yoyogi vid Yoyogi Station.
  • Shopping och affärer vid Shibuya Station.

Jag kommer dock att skippa alla dessa för att se vad jag kan hitta vid de övriga. Helt oförberedd är jag inte, men jag har googlat sparsamt.

Digital karta över stationerna på Yamanote Line i form av en grön ring med vita prickar på vit bakgrund.
Alla 30 stationer på Yamanote Line.

Start vid världens mest besökta tågstation

Med över tre miljoner dagliga resenärer är min, i skrivande stund, lokala tågstation Shinjuku Station världens mest besökta. Därför försöker jag ofta undvika den, men icke idag.

Shinjuku Station känns som en dungeon i rollspelet Diablo. Varje gång man kliver av har allt genererats på måfå och det känns som man ska dö, igen.

Jag har dock tur denna morgon då jag råkar välja en ingång som tar mig direkt till den gröna linjen på bara några minuter.

Bred trappa ned till en tågperrong. En grön skylt har siffran "14" utskriven med vit text.
Dagens runda ska snart börja.

En för tidig öl vid Ebisu Station

Efter att ha lämnat Shinjuku Station strax innan 10:00 för att slippa rusningstrafiken och bli inpackad som en sill i tågvagnen kliver jag av fyra stationer söderut, vid Ebisu Station.

Här är ölbryggning i fokus då landets klassiska bryggeri Yebisu började bryggas i denna stadsdel i slutet av 1800-talet.

Alla pubar, restauranger och bryggeriets museum öppnar dock först vid 12:00. Kanske borde jag se detta som en tecken att dricka något annat denna tid på dygnet. Men jag är törstig och hittar lyckligtvis det lilla vattenhålet Taps by Yebisu inne på stationen.

Efter att ha kollat in det närliggande området Yebisu Garden Place hoppar jag på Yamanote Line igen.

Ett runt glas öl står på ett runt träbord. Ett vitt drinkunderlägg har texten "Taps by Yebisu".
Precis efter trapporna upp från perrongen ligger Taps by Yebisu.
Bred och ljus lätt sluttande gågatan med flera snygga lummiga träd på varje sida. I mitten står en handfull människor.
Närliggande Yebisu Garden Place är lugnt, städat och avslappnat.

Misslyckat försök till fika vid Meguro Station

Nästa station är Meguro Station, vilken jag ser fram emot då jag varit i det hippa distrikt Nakameguro tidigare och tagit igen mig på dess kaféer som Peanuts Café och Starbucks Reserve Roastery.

Jag har dock helt missbedömt hur långt Meguro Station faktiskt är från Nakameguro. Här finns inget av intresse förutom långa Meguro River. Jag tar en bild, rycker på axlarna och beger mig tillbaka.

Jag står vid en lång rak flod omgiven av lummiga träd och höga hus. Jag har en grön tröja och ett par solglasögon på mig.
När körsbärsträden blommar ska detta vara bästa platsen att se dem i Tokyo.

Spontan brovandring vid Tamachi Station

Efter att ha gjort ett kort depåstopp på Shinagawa Station tar jag en längre promenad från Tamachi Station. Jag ska kolla in Rainbow Bridge som kopplar ihop ön Odaiba med resten av centrala Tokyo.

Väl framme kommer jag på att jag inte hann promenera över den 798 meter långa bron förra året. Nu är det läge!

Det är helt ödsligt inne i stationen, men jag hittar hissen som tar mig till brons inre avdelning där fotgängare har möjlighet att ta sig över.

En enorm ljus hängbro sedd snett nedifrån. Himlen är molnig. I fjärran syns flera höghus.
Vid botten av Rainbow Bridge som går över hamninloppet till Odaiba.
Inuti en enorm bro där bilar och monorail kör i mitten en trottoar finns till höger separerad av ett räcke.
Inuti brons inre parti. Notera regnbågsfärgerna på stolparna.
Brett hamninlopp med flera små öar och en större ö med flera byggnader till vänster.
Den kraftiga vinden gav mig både handsvett och fotsvett.
Stor och ljus sandstrand vid ett hamninlopp. I fjärran syns en enorm bro, bakom den många höghus.
Framme i den andra ända på den konstgjorda sandstranden i Odaiba.

Burgarlunch vid Yūrakuchō Station

Efter att ha tagit Odaibas monorail tillbaka över Rainbow Bridge gör jag ett snabbt byte på Shimbashi Station innan nästa stopp för dagen, Yūrakuchō Station.

Det var här jag och Keiko åt middag igår kväll!

Denna station gillar jag av flera anledningar. Området är avslappat, luftigt och inte så trafikerat. Men det bästa är givetvis att Shake Shack är en kort promenad bort.

Dags för lunch! Sedan vidare till Okachimachi Station.

Glasfasaden för en Shack Shack-restaurang. Folk sitter både inne och ute och äter. I bakgrundens syns en stor byggnad som också har glasfasad.
Shake Shack är min klara favorit bland de amerikanska burgarkedjorna.
Ljus plåtbricka med en hamburgare och två vita papperskoppar, en med vatten och en med milkshake.
Burgare med friterad portobellosvamp, en milkshake och ett glas vatten.

Autentisk marknad vid Okachimachi Station

Ueno Station är den primära tågstationen för att nå stadens stora museer. Men i närheten ligger också den långa marknaden Ameya Yokocho som börjar vid Okachimachi Station. Här har jag gått förbi många gånger men aldrig riktigt tagit mig tid.

Jämfört med andra marknader känns Ameya Yokocho lite mer ruffig och charmig. Den verkar vara mer riktad åt lokalbefolkningen.

Jag står vid en lång och välbesökt stadsmarknad med många skyltar på varje sida. Jag ser trött ut när jag tittar in i kameran.
Vid marknadens ena ända. Min matthet efter halva dagen syns i blicken.
Lätt böjd marknadsgata med stånd som säljer mat på varje sida. Mycket folk i mitten går i båda riktningarna.
Livsmedel, kläder, souvenirer och lagad mat dyker upp i stånden på gatan.
Långt tunnelbanetåg åker på upphöjt spår som går i en kurva omgiven av höga hus på varje sida. Nedanför ser vi en korsning med två övergångsställen.
Vid Ueno Station kan man få se Yamanote Line från ovan.

Traditionellt fika i trädgård vid Komagome Station

När jag lämnar Ueno Station känner jag mig matt. Även om det är svalare i Tokyo idag har det blivit många steg. Nästa stopp vid Komagome Station kommer därför lägligt. Här ska jag besöka en traditionell trädgård.

Rikugien är trädgården som anlades runt år 1700 för den dåvarande shogunen Tokugawa. Den anses vara en av stadens främsta.

Traditionell japansk trädgård med en stor sjö i mitten omgiven av lummiga träd och buskar.
Runt den stora insjön finns flera små stigar som går ihop med varandra.
Bänk bredvid en liten damm i en lummig park. I dammen ligger flera platta stenar som man kan kliva på.
Stenarna i dammen hjälper dig vidare på promenaden.
Ett litet utomhusfik med bänkar mitt i en traditionell japansk trädgård med en sjö i mitten.
Vid insjöns andra ända fanns ett enkelt utomhusfik.
En bricka med en kopp grönt matcha-te och en rund ljus liten bakelse. Runtomkring sitter flera andra ned och fikar på bänkar.
En kopp matcha-te och en traditionell sötsak gjord på risbönor gjorde susen.

Potentiella presenter vid Ikebukuro Station

Med lite mer klipp i steget beger jag mig till dagens näst sista stopp, Ikebukuru Station. Här ska jag spana in potentiella presenter åt vänner, släkt och kollegor inför resans sista etapp.

Ikebukuro Station är inget obskyrt stopp på dagens utflykt. Detta är världens tredje mest trafikerade tågstation.

Väl framme flinar jag åt symboliken att resans första regndroppar träffar mig i ansiktet samtidigt som jag ser ingången till det stora köpcentret Sunshine City.

Trots att landet nu befinner sig i sin regnperiod är det inga ständiga skyfall man behöver stå ut med. Därför är juni är en utmärkt månad att åka hit, innan den brutala hettan i juli och augusti.

Ingång till köpcentret Sunshine City. En del av fasaden består av glasdörrar, resten av ljust murbruk.
Den tydliga ingången till Sunshine City.
En ljus butik med många hyllor med kläder, kramdjur, kort, porslin med mera. Skylten ovan lyder "Snoopy Town Shop".
Givet stopp på Snoopy Town Shop.
Ett vykort med figurerna från serietidningen Peanuts. En textsnutt på kortet lyder "Snoopy in Ikebukuro".
En enkel souvenir från mitt första besök till Ikebukuro.
Bred ingång till ett Pokémon Center. Inne är en staty av en pokémon en del av väggen.
På samma våning fanns Japans största Pokémon Center.
Statyer tre pokémons står bredvid varandra i olika poser. Det är Bulbasaur, Charmander och Squirtle.
Ett liten del av den närliggande inredningen i Sunshine City.

Stark koreansk mat vid Shin-Okubo

Några stationer från Ikebukuro och endast en station innan jag är i mål vid Shinjuku ligger Tokyos koreanska stadsdel vid Shin-Okubo Station. Gillar man mat från grannlandet är det hit man ska bege sig.

Då det är middagstid och jag gång på gång hört att den koreanska kyckling är exceptionell faller valet på populära Nene Chicken och deras Hot Blink Chicken.

”Hur starkt kan det vara?”, tänker jag. Nu i efterhand kan jag meddelade att det var så starkt att lite spilld sås på överarmen kändes som en stark solbränna kvarten efteråt.

Smal bilgata med två trottoarer fulla med fotgängare och skyltar för butiker och matställen.
Matställena var många på denna lilla men livliga gata.
Svart fasad för en restaurang. Skylten lyder "Nene Chicken" och har ett rött hjärta i sig.
Nene Chicken stack på Google Maps med högt betyg.
En står plåtbricka med olika behållare för sallad, grönsaker och en stor mängd friterad kyckling.
En halv Hot Blink Chicken med tillbehör.

Mätt och belåten samt med två isbitar i munnen för att hantera den starka kyckligen skippar jag Yamanote Line och tar kvällens sista sträcka till fots i kvällsregnet.

Bidén i mitt rums toalett kommer nog få jobba hårt imorgon. Ojoj.

Worth it!

/Alexander