Med bara en natt kvar i Tokyo innan hemfärd blossade min rastlöshet upp igen. Jag lugande nerverna med skogsbad på väg upp till toppen av Mount Takao.

Då och då under dessa resor brukar min rastlöshet göra sig påmind. Jag får en klump i halsen och måste komma iväg någonstans. Ibland händer detta under en lång tågresa, ibland på mitt hotellrum.

Ett säkert botemedel mot rastlöshet är mer spänning! Ibland i form av att bestiga berg, ibland i form av fika på en ny Mister Donut.

Att omge mig med fin natur brukar också funka. Därför testade jag idag testa två saker samtidigt genom att skogbada uppe på toppen av berget Mount Takao.

Populärt utflyktsmål väster om Tokyo

Mount Takao är en av de närmast belägna naturområdena i Tokyo. Från Shinjuku Station tar man sig hit på 50 minuter med ett expresståg för 430 yen enkelresan.

Ett byte vid Shinjuku Station ökar alltid stressnivån, men det blir fort lugnt några stationer bort. Jag har även extra lång tid att varva ned då jag hoppar på den vanliga linjen, inte expressvarianten.

Kontrasten vid Takaosanguchi Station är total. När jag kliver ut på perrongen känns det som resans första vecka ute i Shikokus fina natur. Värmen kramar om mig och spänningarna i kroppen släpper.

Jag njuter av naturen vid foten av Mount Taka innan jag börjar leta efter vägen upp.

Det finns sex vandringsleder upp till toppen av 599 meter höga Mount Takao. Efter Mount Fuji och en stortånagel som snart lär lossna väljer jag den fint stenbelagda vandringsleden med numret 1.

Böljande vyer från toppen som inte var toppen

Uppe på toppen håller bergets skog i sig samtidigt den lämnar rum för den milsvida utsikten över de lummiga bergskedjorna västerut och Tokyo västerut.

Jag sköljer min onsenhandduk från Beppu jag använt som pannband och äter av en maffig mjukglass för att svalka mig på toppen medan jag njuter av utsikten.

Vid den västra utkiksplatsen tror jag att jag nått toppen av Mount Taka. Jag skippar att gå upp för det närliggande observatoriet eftersom det kräver att man måste betala för en matbuffé, udda.

I efterhand inser jag att jag missat den absoluta toppen. Här fanns flera observatorier och den vid toppen jag trodde jag varvid låg 30 minuter längre bort.

Nu efteråt känns det lite retfullt då jag missat toppen och på vägen dit även missat kända Yakuoin Temple. Men när jag befann mig här var jag hur nöjd som helst och det är ju det som räknas!

Kort besök hos 40 apor

Uppe på berget finns också en stor appark. Även om djurhållning i Japan mer ofta än sällan är bedrövlig chansar jag och betalar de 500 yen som inträdet till båda kostar.

Området där de drygt 40 aporna går runt ger dock ett positiv intryck och djurskötare som håller i en show verkar vettig. Hon pratar bara om aporna som inte måste göra fåniga trick.

Brant skidlift ned för berget

Jag hade gärna stannat lite längre upp på Mount Takao, men då jag åkte hit sent och tappade en timme på snigeltåget har jag inte tid. Jag ska äta middag med Dan vid Ueno Station om drygt två timmar.

Eftersom jag vandrat upp för berget tar jag den betydligt snabbare och brantare skidliften ned.

Väl nere dubbelkollar jag att expresståget tillbaka faktiskt går 16:47 innan jag tar igen mig vid kanalen utanför tågstationen.

Promenad i Ueno Park

Efter att ha vilat och solat lite försiktigt utanför Takaosanguchi Station kliver jag på expresståget som tar mig tillbaka till Shinjuku Station på 50 minuter.

Efter 25 minuter på välbekanta Yamanote Line är jag framme vid Ueno Station för att äta middag med Dan på lika välbekanta Ameya-Yokochō.

Eftersom jag kommit hit tidigare än väntat tar jag en promenad genom närliggande Ueno Park. Här har jag besökt stadens enorma museum tidigare, men alltid försummat parken.

Grillspett på Ameya-Yokochō

Utanför parken vid Ueno Station börjar marknaden Ameya-Yokochō. Jag har varit här på dagstid några gånger, men aldrig på kvällen. Stämningen är på topp!

Jag och Dan går fram och tillbaka på den ena av marknadens två parallella gator innan vi slår oss ned på en av många uteserveringar som serverar många olika smårätter.

Jag är sugen på grillspett och Dan är inte svårövertalad även om han till skillnad från mig inte äter precis allt från det japanska köket. Avsmaken för sjöborrar delar vi dock.

Kvällen är dock inte över. Dan behöver en kebabrulle. Han har hållit igen med grillspetten som jag frossat i mig det eftersom min lunch endast bestått av en mjukglass.

En av hans vänner ansluter kort efteåt och vi sätter oss på en liten och lugn bar för att avsluta min sista heldag i landet denna resa.

Här kommer jag på att gott sällskap är lika effektivt som spänning för att lindra rastlöshet.

/Alexander

Efter några knäckande heta dagar i betongdjungeln Tokyo kapitulerade jag och sökte mig till kuststaden Kamakura för svalka och lugn. Här fick resan också ett härligt gästspel.

Även om mina nu välbeprövade tips för att klå hettan i Tokyo fungerat någorlunda okej är det inte den enda orsaken till att jag åker ut till kusten denna dag. Jag är också rastlös.

Efter att totalt ha spenderat över en månad i Tokyo har jag sett de flesta av stadens sevärdheter. Även om det är roligt att hitta nya smultronställen i bekanta områden är det dock på mina utflykter till mindre städer och platser jag trivs som allra bäst här i Japan.

Det bästa jag vet är att lämna en större stad för en lång upptäcksfärd och komma hem trött, svettig och med ett leende på läpparna.

Läs hela inlägget

Juli är här och hettan har kommit till Tokyo. Med temperaturer runt 35 grader och hög luftfuktighet är det bra att hålla sig inomhus på dagtid. Detta är vad jag gjort för att svalka mig.

Med cirka 38 miljoner invånare är Tokyo världens största stad. Här finns det alltså många möjligheter att svalka sig inomhus under heta sommardagar om man inte beger sig till kusten eller upp i bergen.

Om du vill läsa om sevärdheter som är lika luftkonditionerande som rika på kultur och historia rekommenderar jag att du kollar in japan-guide.com. Mina tips är nämligen mer vardagliga.

Läs hela inlägget

När det kommer till tatueringar är jag bara en nybörjare med mina två små. Idag gjorde jag dock min tredje och denna gång var det inte en karaktär från seriestrippen Peanuts.

I år är det tio år sedan jag gjorde min första tatuering hos prisbelönte Christian Grimma i Stockholm. Då blev Snobben en permanent del av min högra underarm.

Att den tatuering tog hela 29 år att göra förblir ett mysterium då jag hållit Snobben kär sedan jag var 1 dag gammal. Då fick jag nämligen honom som kramdjur av min gudfar Herman Gröning.

Läs hela inlägget

Vilken den mentala höjdpunkten från denna resa blir kan bara framtiden utvisa. Den fysiska höjdpunkten kommer dock alltid att vara toppen på 3 776 meter höga vulkanen Mount Fuji.

Två timmar västerut från Tokyo eller cirka fyra timmar österut från Kansai-regionen ligger en av Japans populäraste resortorter 1 000 meter uppe i bergen, Fuji Five Lakes.

Här finns som namnet säger fem insjöar omgivna av lummiga bergskedjor. Störst och mest tillgänglig är mysiga Lake Kawaguchiko med sina kringliggande hotell.

Läs hela inlägget

Efter att besökt flera hundra år gamla tempel i Kyoto återvände jag dagen efter för att besöka ett museum för ett företag som också har över 100 år i nacken, Nintendo.

Det är svårt att tro att Nintendo funnits sedan 1889. Men för hela 136 år sedan grundades denna ikoniska speltillverkare av hantverkaren Fusajiro Yamauchi (1859 – 1940).

Nintendos första produkten blev klassiska Hanafuda-spelkort. På 1960-talet började företaget tillverka leksaker för att sedan ta sig in på arkadmarknaden under 70-talet.

Läs hela inlägget

En fördel med att bo i Kobe är att det går fort att åka till närliggande Kyoto och Osaka över dagen. Det gjorde jag idag när jag dissade Expo 2025 i Osaka för att upptäcka tempel i Kyoto.

1970 stod Osaka värd för Expo ’70. Denna internationella utställning där världens länder och företag visade upp sig i 75 paviljonger blev en sanslös succé med över 64 miljoner besökare.

Nu 55 år senare var det dags igen i form av Expo 2025, även denna gång i Osaka. Sedan flera månader har jag tänkt göra en heldagsutflykt hit från Kobe.

Kvällen innan insåg jag dock att det inte alls lockade att stå i svettiga köer i timtal. Så jag skippade denna unika tillställning för att istället vandra runt bland Kyotos många historiska tempel.

Läs hela inlägget

En resa till Japan är inte komplett utan ett stopp i Kansai-regionen. På denna resa blev det därför några dagar här, igen. Denna gång i Kobe, hamnstaden känd för sitt exklusiva nötkött.

När vänner och bekanta på senare år frågat mig om råd hur de ska lägga upp sina resor till Japan brukar en återkommande fråga vara hur många dagar de ska spendera i Kansai-regionen och var.

Om de inte kan lägga flera dagar i varje stad brukar jag rekommendera dem att spendera alla i antingen Kobe, Osaka eller Kyoto beroende på intressen och sedan göra dagsutflykter.

Då jag själv typ befann mig i denna situation nu valde jag den stad jag hade lagt klart minst tid i, hamnstaden Kobe med sitt världsberömda nötkött.

Läs hela inlägget